Menu:

onsdag 7 januari 2015

Nyårslöften

En död och förfrusen koltrast i soluppgången vid Granshult.
Egentligen har den så mycket med texten att göra men jag tycker att det är en talande bild.
Livet är hårt, sa bonden. Grymt, sa grisen.
Varje år vid årsskiftet är det många personer som passar på och sätta upp mål med det nya året. Många bär på en vilja att börja träna och kunna leva ett friskare liv. Nyårslöften kallas de här personerna som endast har för mål att förbättra sina levnadsvanor. Det finns verkligen inget dåligt i denna målsättning men trots det stöter nyårslöftena på ett oerhört hat i vårt samhälle, framförallt de nyårslöften som väljer att infria sitt löfte på ett gym. 

I början av januari överflödas sociala medier med inlägg från personer som stör sig på nyårslöftena och undrar hur länge de ska hålla ut. Helt plötsligt är det nämligen fullt på gymmet vid 06.00. Det värsta av det värsta är nyårslöftena som går runt med mobilen i högsta hugg inne på gymmet och smsar samtidigt som de sitter i benpressen och vickar på tårna. Låt gå säger jag - de som sitter med mobilen på gymmet utgör inget direkt hot för andra. Värre är det med de som kör bil och fingrar på telefonen samtidigt.  

Nyårslöftena har betalat sina gymkort precis som alla andra. Nyårslöftena har ett mål med sin träning som alla andra. Nyårslöftena börjar träna någonstans precis som alla andra. Frågan är då varför de inte är välkomna? Är det inte positivt att fler vill träna? Är det inte föredömligt att de begripit det här med att arbeta med målsättningar? Var inte alla andra på gymmet otränade när de började? Vem sköt Olof Palme? 

Jag förstår inte föraktet mot nyårslöftena - särskilt inte det som kommer från elitidrottare. Elitidrottare arbetar ju också med mål och det är sällan vi når alla våra mål. Elitidrottare om några vet hur det är att misslyckas. Dessutom vinner vi elitidrottare på ett större intresse för träning. I synnerhet vi cyklister - vi skulle få mycket större respekt i trafiken om andra trafikanter förstod varför vi är ute och cyklar. 

Jag tror att orsaken till allt detta hat är en längtan efter ensamhet. De flesta människorna blir aggressiva när de ser andra människor. Det är en högst naturlig drift då icke familjemedlemmar i begynnelsen sågs som konkurrenter om födan. På mellandagsrean går det hätskt till och så fort trafiken tätnar börjar folk köra omdömeslöst. Det är kanske inte så konstigt att många blir arga när de packas som sillar på ett gym. För att få utlopp för sin ilska skriver de det mest hatiska som går att uttrycka med 140 bokstäver. 

Vad är det som är så farligt med att inte få vara ensam när du tränar i gymmet vid klockan sex på morgonen? Min pappa har en historia som han berättat tusen gånger om: Han var uppe i Norrland och flugfiskade med sina vänner. En dag satt farsan och sket ute i ödemarken på en hög med stenar som han omsorgsfullt format till en slags potta. Där sitter han mitt i ingenstans med tusen myggor som biter honom på pungen när han får se en okänd gubbe komma gående på långt håll. Snart är gubben framme hos pappa som sitter med byxorna nere i knävecken och klämmer. Gubben börjar småprata och ställa en massa frågor som "går fisket bra", "har ni fått några baddare", och "vilken grovlek har du tafsen". Om du tycker det är farligt med lite sällskap i gymmet på morgonen ska du nog tänka om. En del får nämligen inte ens vara ensamma när de sitter och bajsar i Norrlands orörda och avfolkade vildmark.

Det finns alltså bara två lösningar på problemet med alla dessa nyårslöften. Den första är att undvika gym och andra offentliga träningslokaler. Det är denna taktik som jag valt. Den andra taktiken är helt sonika att vara en vänlig och förstående människa - men så långt ska vi väl inte behöva gå? Då är det väl ändå bättre att alla dessa jävla nyårslöften är så vänliga och håller sig borta? För människor kan delas in i två grupper -  de som föds som misslyckade nyårslöften och de som har rätt att vara på gymmet.

Ett förtydligande: Jag tycker det är bra med människor som har viljan att leva ett friskare liv och vill börja träna. Om du tillhör dem hoppas jag du valt cykel för att nå ditt mål och önskar dig lycka till /mvh Marcus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar